Mitt liv som Anna

Första och sista gången! Aldrig mera tänker jag ens försöka att ”klippa” Markus hår. Kvällens försök slutade i en katastrof. Först klippte jag sidorna med saxen Markus hade fått i födelsedagspresent av sin pappa, eftersom jag tidigare hade vägrat att klippa med maskinen som innan var tänkt till att fixa Mackans hår. Nåja, första sidan blev ganska bra, några hack, men ändå okej. Men när jag skulle börja med nacken insåg jag fördelarna med en maskin, så jag tog den och tryckte, (ungefär som man gör med en slö rakhyvel) och ett stort hack som såg ut som en mohikan trädde fram. Länge avvägde jag att sluta, men i samråd med den ”misshandlade” fortsatte jag klippa. Det gick ganska bra, men när jag på order skulle fixa till en snygg övergång från jacket till det ”övriga” håret, blev det fel, och ett till hack bildade ett en enhet inte alls långt ifrån Gorbatjovs födelsemärke. Så härmed ska jag aldrig mera röra Markus hår, inte någon annans hår än mitt egna, jag lovar och svär. De ekonomiska smärtorna är inte värre än de sociala.