Mitt liv som Anna

Jag vill handla lokalt med ett rent samvete. Under en period när jag var vegetarian och tonåring vägrade jag även att äta mat från multinationella företag. Nu förtiden händer det att jag äter kött från Brasilien och inte direkt letar efter om Nestlé har tillverkat produkten eller ej. Dock försöker jag alltid stödja de lokala handlarna, på både gott och ont. Jag har väntat i två månader på att glaset till min klocka ska bli fixat, istället för att gå till Stjärnurmakarna eller någon annan kedja. Jag märkte även när jag tittade i ÖB´s reklamblad att jag hade betalat överpris för färgen jag köpte hos en lokalfärghandlare. Men där bröt de färgen till mig så att jag fick den precis som jag vill ha. Markus gör sig ofta ironiska över denna företeelse som han tycker är överdrivet och undrar om jag även handlar hos dessa:

Eldhärjaren & brandsläckarn - kompletterar varandra sällsynt bra!
Polisfarbrorn (ring absolut inte 112, gå ned till poliskonstapeln i gathörnet istället)
Handlaren/butiken (istället för affären)
Urmakaren, skomakaren, matmakaren?
Hantverkaren, hantlangaren?
Svartväxlaren? Kanske istället för Forex?

Det är sant att jag hellre går hos en bagare, till en kemtvätt, till skomakaren istället för att få ”allt i ett paket” på stormarknaden. För att hårdra det hela, kanske borde det så kallade statliga våldsmonopolet släppas fritt, för alla har väll rätt att skydda den egna familjen och bostaden, eller???